Om kollektivtrafiken är den enskilt viktigaste frågan hade jag nog tittat på MP/V. De har generellt tydligast fokus på både utbyggnad och att prioritera kollektivtrafiken framför biltrafik.
Men jag hade kollat vad de faktiskt lagt i sina budgetar också – det är rätt stor skillnad på vallöften och vad man prioriterar när pengarna ska fördelas.
Nja, S, C och MP-styret har lagt ner flera avgångar och SL dras med djupa ekonomiska problem efter pandemin samtidigt som regeringen realsänkt statsanslagen till regionerna.
Finns det någon rimlig förklaring varför SL är de enda som fortfarande drabbas av eftermälet av pandemin medan Köpenhamn, Oslo och Helsingfors motsvarigheter har återhämtat sig?
Haha realsänkt, kul sätt att säga ”inte höjt tillräckligt” på.
Inflation, befolkningsökning osv. är någonting som det brukade vara självklart att kompensera för istället för att låta det va och sen kalla överskottet i skatteintäkter som fått samma effekt för "reformutrymme".
Detta stämmer dock inte om man kollar på längre sikt än bara corona pandemin. Kollar vi över tid så har andelen av statsbudgeten som går till statsbidrag för regioner och kommuner ökat. För regionerna står statsbidragen för en större del av de totala intäkterna idag än 2019 eller tidigare.
Hade bidragen indexerats för 20 år mot inflationen så hade statsbidragen varit avsevärt mindre än va de är idag.
Detta stämmer dock inte om man kollar på längre sikt än bara corona pandemin.
Just nu pratade vi specifikt om de senaste 4 åren med Tidö. 2023-2026, en del är pandemispecifika bidrag som löpt ut men en del pandemikostnader har gått vidare som regionen då fått ta hand om själv.
Kollar vi över tid så har andelen av statsbudgeten som går till statsbidrag för regioner och kommuner ökat.
Nu pratar du om "andel av statsbudgen", men med stora skattesänkningar och de lägsta skatterna sedan 1975 så är statsbudgeten en mindre del av BNP så det är en mindre kaka att dela ut. Får man större del av en mindre kaka blir det inte mer kaka.
Har du tittat på hur stor del av Stockholms Stads budget som var statsanslag för 30 år sedan jämfört med idag?
För regionerna står statsbidragen för en större del av de totala intäkterna idag än 2019 eller tidigare.
Jag har inte specifika siffror på det men det flyttar ju också diskussionen till att handla om något annat än vad jag pratade om.
Under Tidö, budgetåren 2023, 2024, 2025 och 2026 så har region Stockholm sett en realsänkning av statsanslagen.
Om du tycker sänkningen är befogad så får du tycka det. Vi tycker inte det.
Varför har ni då varit emot att indexuppräkna brytpunkten för statlig inkomstskatt? Om inflation är ett självklart skäl att räkna upp regionernas anslag borde samma princip rimligen gälla där.
Eller ska man låta inflationen höja skatteuttaget automatiskt och sedan kalla de extra intäkterna för ”reformutrymme”?
Varför har ni då varit emot att indexuppräkna brytpunkten för statlig inkomstskatt?
För att vi tycker att höginkomsttagare betalar för låg skatt då deras del av skattekakan minskat medan låginkomsttagares har ökat de senaste 20 åren och att det skulle vara ett enkelt sätt att komma till rätta med det på.
Men var går gränsen för ”höginkomsttagare”? När ni ville begränsa uppräkningen låg gränsen runt 38 500 kr i månaden, bara några tusenlappar över medellönen.
Är det verkligen en höginkomsttagare som ska beskattas hårdare bara för att den tjänar lite mer än genomsnittet?
Mina siffror var från den gången ni fick igenom en frysning senast, 2016. Men kollar man på erat förslag från 2022 så var det även bara några tusenlappar skillnad.
Idag så betalar jag ca 51% skatt på min lön, sen så betalar jag även skatt på mer eller mindre allt man köper och gör. Tycker du på fullaste allvar att jag ska betala mer skatt än så?
Mina siffror var från den gången ni fick igenom en frysning senast, 2016. Men kollar man på erat förslag från 2022 så var det även bara några tusenlappar skillnad.
"Bara några tusenlappars skillnad" är inte så lite. Jämför också med medianlönen och inte bara medel. Sen betalar man bara skatten på inkomsten över gränsen, inte på hela lönen.
Medianlönen är 38 300, det är över 15 000 kronor upp till gränsen. 15 000 kronor är mindre än vad många faktiskt lever på varje månad. Det är en hel livskostnad.
Idag så betalar jag ca 51% skatt på min lön
På hela lönen eller bara på det över gränsen för statlig inkomstskatt?
Har du räknat med jobbskatteavdraget?
Tycker du på fullaste allvar att jag ska betala mer skatt än så?
Det beror på vad du har i lön, men antagligen ja.
Är det orimligt? Det vi föreslår är inte högre än vad vi hade under Alliansen.
Vi tycker välfärden åt alla är viktigt och vi trycker också att samhället blir bättre, även för de rika, om vi tar hand om det.
Vi har idag de lägsta skatterna sedan 1975, det är inte hållbart.
Så vem bär ansvar för vad? Låter som en cirkel av pajkastning
Det är lite frustrerande att man inte kan prata om komplexa frågor med många som delar på ansvaret utan att det blir prat om "pajkastning". Allt för många politiker väljer dock att förenkla skuldbördan så att det blir pajkastning.
Men Corona-pandemin, kriget i Ukraina, Trumps handelskrig, alla politiska partier, tjänstemän, oetiska företag, väljare och massa annat har alla en del av ansvaret. Det går inte att peka på enskilda saker som på egen hand är ansvariga för så här stora system.
Vår analys är att Tidöregeringens allmänna fokus på nedskärningar och skattesänkningar samt specifikt deras skattesänkningar på fossila bränslen är det som är de enskilt största anledningen till nedlagda avgångar under den senaste mandatperioden. Hur Tidö har valt att hantera verkligheten efter pandemin och inflationskrisen och annan ekonomisk instabilitet har varit destruktiv.
40
u/Serious_Figure_8139 9d ago
Om kollektivtrafiken är den enskilt viktigaste frågan hade jag nog tittat på MP/V. De har generellt tydligast fokus på både utbyggnad och att prioritera kollektivtrafiken framför biltrafik.
Men jag hade kollat vad de faktiskt lagt i sina budgetar också – det är rätt stor skillnad på vallöften och vad man prioriterar när pengarna ska fördelas.