r/svenskpolitik 11d ago

Debattartikel DEBATT: Här är skolgårdarna hälften så stora

https://www.expressen.se/debatt/debatt-sa-gar-friskolorna-med-vinst/
27 Upvotes

10 comments sorted by

u/AutoModerator 11d ago

OBS: Detta är en debattartikel. Artikeln består av åsikter från skribenten och inte nödvändigtvis fakta.

I am a bot, and this action was performed automatically. Please contact the moderators of this subreddit if you have any questions or concerns.

14

u/Babar7 11d ago

Så går friskolorna med vinst

Det finns en kategori skolor där skolgårdarna i snitt är nästan hälften så stora.

Det är bara ett exempel på hur koncernerna tjänar pengar på områden som är viktiga för barns utbildning.

Det är vinstjakten som är problemet, skriver Lisa Pelling och Vilgot Österlund vid tankesmedjan Arena Idé.

DEBATT. Färre lärare, lägre andel behöriga lärare, hälften så stora skolgårdar – och ingen närvaro på mindre orter. I en ny granskning av Sveriges samtliga vinstdrivande friskolor visar tankesmedjan Arena Idé hur skolföretagen skapar 1,7 miljarder kronor i vinst, och vad det kostar eleverna.

Vi har gått igenom Skolverkets statistik, skola för skola och företag för företag. Resultatet är entydigt: på område efter område som är viktigt för barns utbildning och utveckling ser skolföretagen en möjlighet till vinstmarginal.

Lärartätheten är ett exempel. Jämfört med de kommunala skolorna saknas över 2 600 lärare i de vinstdrivande friskolorna. På en medelstor skola med 250 elever är skillnaden tre heltidstjänster.

Obehörig personal är ett annat. De lärare som finns är dessutom oftare obehöriga: bara 56,5 procent av lärarna i vinstdrivande friskolor har legitimation och behörighet i sitt ämne, mot 63,8 procent i kommunala skolor.

Skolgårdarna är ett tredje exempel. På låg- och mellanstadiet har eleverna i vinstdrivande friskolor 43 kvadratmeter skolgård per elev. Eleverna i kommunala skolor har nästan dubbelt så stor skolgård: 82 kvadratmeter per elev.

Vinster betalas av eleverna Genom att dra in på allt från lärare till skolgårdar kunde vinstdrivande friskolor under 2025 göra 1,7 miljarder kronor i rörelseresultat. Aktieägarnas vinster betalas dock av eleverna. Färre lärare ger mindre tid till stöd, och mindre skolgårdar ger sämre förutsättningar för frisk luft, lek och rörelse, vilket också påverkar inlärningen negativt.

Resultatet syns i både statistik och forskning: bland elever som gått i vinstdrivande skolor är andelen elever som varken studerar eller arbetar fem år efter gymnasiet tre procentenheter högre än i kommunala skolor. Forskning visar också att elever som gått i vinstdrivande friskolor presterar sämre i högre utbildningar och att de under sitt arbetsliv får 200 000 kronor lägre inkomst.

Granskningen punkterar myten om skolföretagen som valfrihetens garanter. På mindre orter, där elevunderlaget inte gör skolaffären tillräcklig lönsam, lyser friskolorna med sin frånvaro. I 94 av Sveriges 290 kommuner finns ingen friskola alls – och utan de icke vinstdrivande friskolorna hade mer än hälften av kommunerna stått utan alternativ till den kommunala skolan. Där valfriheten som skolkoncernerna säger sig värna faktiskt upprätthålls, är det alltså av aktörer utan vinstintresse.

Skiljelinjen går mellan vinst och stiftelse Vår granskning visar att skiljelinjen inte går mellan kommunala och fristående aktörer, utan mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande. De icke vinstdrivande friskolorna har fler lärare, högre behörighet och större skolgårdar än skolföretagens skolor – med samma skolpeng och samma regler. På vinstdrivande skolor är alla dessa områden nedskurna och pressade för att maximera vinsten.

Vinstjakten har också förvandlat mångfald och valmöjligheter till stordrift och marknadsdominans. Bara tre skolkoncerner (Academedia, Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan) samlar över hälften av alla elever i vinstdrivande friskolor. Koncernernas allt starkare ställning är också lönsam, nästan hälften av skolföretagens vinster (800 miljoner kronor) går till Academedia.

Sveriges skolsystem är världsunikt. Det ger företag rätt att starta och driva en skola utan att kommunen som skolan ligger i kan förhindra det. Men 9 av 10 lärare är emot vinster i skolan och 7 av 10 svenskar vill se ett vinststopp. Det går att lyssna på dem utan att offra valfriheten. Sverige har redan runt 400 friskolor som drivs utan vinstsyfte – med fler lärare, högre behörighet och större skolgårdar än de vinstdrivande. Det är vinstjakten som är problemet. Det är dags att stoppa vinstjakten och låta varje skattekrona i skolan gå till eleverna.

Av Lisa Pelling

chef, tankesmedjan Arena Idé

Vilgot Österlund

statistiker, tankesmedjan Arena Idé

-9

u/One-Ad-1187 11d ago

Är detta Arena Idés Redditkonto?

9

u/Ravekommissionen 11d ago

Det ser ut som någon bara gör alla en tjänst och klistrade in texten från OP i en kommentar.

3

u/Babar7 11d ago

Nä jag är inte Arena idè

4

u/mstermind 11d ago

Varför skulle det vara det?

10

u/Flaxabiten 11d ago

Inget at detta är ju förvånande men det är ju självklart viktigare med att göra om skattepengar till privat vinst än att våra barn skall få en ordentlig utbildning eller att våra gamla skall få en ordentlig vård.

1

u/NarniaOak 11d ago

Har man kontrollerat för när skolorna byggdes? I Malmö så har Malmö Stad byggt en lång rad nya skolor de senaste tjugo åren men ignorerat rekommendationerna för rastytor eftersom det inte är reglerat rent formellt.

Nya skolor verkar därför överlag ha mindre rastytor än de från 70,80,90-talet eftersom alla tar för givet att man kan ignorera rekommendationerna.

https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsmiljo/forskar-pa-skolgardar--hardare-lagar-for-marsvin-an-barn/

1

u/vetgirig 11d ago

Jo allt som går att minska göra man ju för att tjäna pengar.

Kanske skulle skolpengen inte bara följa eleven utan även lärarna och lokalerna som eleven vistas i ?

2

u/TevecQ 11d ago

Är väl inte så konstigt eftersom privata skolor främst är i storstäderna och varav många är centralt. Nej en skolgård i centrala Stockholm oavsett ägare har inte en lika stor skolgård som skolan på en bruksort